Nybörjare i bushen

Lite tankar och erfarenheter från en gröngöling

måndag 20 augusti 2012

Sandsjöbackaleden 2

Vi vaknade vid sexsnåret, inte så mycket för att vi frös, utan för att tunna liggunderlag på timmerunderlag lämnar en hel del i övrigt att önska vad avser komfort.





Efter ett kortare besök i vassen hade vi vatten till frukost.





Vi hade kollat kartan dagen innan och gjort en mycket kort kontroll av möjligheten att gå högervarv runt Svartetjärnen hellre än att gå tillbaka över de såphala spångarna. Det såg genomförbart ut, och det visade sig att även om det var lite blött här och var och något knöligt att komma under grenar med stora ryggsäckar så var det inte några större problem att ta sig runt på högersidan. Det gällde bara att inte låta sig luras för långt söderut utan att klättra upp på berghällarna på tjärnens östra sida. Kort därefter anslöt vi till leden norr om tjärnen igen.

Leden löpte i det närmaste rakt norrut med ganska dramatiska klippformationer till väster och lummiga kärrmarker på ostsidan. Därefter någon kilometer längs en fältkant och uppför en brant vid en gammal vattenkvarn.





Kort senare gjorde vi bekantskap med de gula varningsskyltar som skulle följa oss ett tag framöver. Leden följer kanten av skjutfältet nästan hela vägen till Sisjön. Till skillnad från vad som anges på kartan (Calazo) så genar leden inte över skjutfältets sydvästra hörn utan vi befann oss hela tiden några meter på rätt sida om gränsen. Det var bitvis extremt lerigt, huvudsakligen beroende på att någon hade kört lite tyngre fordon och grävt stora gropar i leran med hjulen.

Efter en kort fika kom vi fram till motionsslingan vid Oxsjön.





Därifrån blev det hela mest en fråga om transport. Det var inte det att det var tråkigt att gå motionsspåret i sig, men att möta joggare var femte minut blev snabbt ganska trist.

Vi fikade ännu en gång vid vindskyddet som ligger norr om Oxsjön. Det är ett fullhöjds vindskydd som verkar ganska olämpligt för övernattning. Snarare en rastplats med tak än något annat. Därefter knallade vi vidare norröver, kom fram till Sisjön och konstarerade att vindskyddet där var i gott skick och tämligen populärt. Vedförrådet strax bakom vindskyddet var i alla fall välfyllt. För en kort promenad med små barn skull jag nog rekommendera det här vindskyddet framför alla andra eftersom det ligger vackert och hyfsat nära parkeringarna till badplatsen.

Vi fortsatte längs spåret och vek av från leden strax innan dess avslut eftersom vi ville komma till busshållplatsen Trollåsen för att ta buss 58 hemåt.





Med möra fötter efter en tämligen kort tvådagars vandring satte vi oss på bussen, åkte hem och påbörjade utrustningsskötsel.

Överlag kan jag rekommendera leden för den som är ovan vid att vandra och inte blir hysteriskt besviken över varje glimt av odlat landskap. Vi hade med oss en övervikt på åtminstone tio kilo, och med så mycket lättare packning hade vi lika gärna kunnat avverka hela leden på en dag, och i så fall hade vi kunnat minska packningen med ytterligare tio kilo.

Tält är helt onödigt (och dessutom otillåtet även i direkt anslutning till vindskydden fick vi veta), men vindskydden ligger lite dumt för en övernattning. Det är för kort till One Mosse och något långt till Svarttjärnen. Skydden vid både Oxsjön och Sisjön ligger båda på tok för nära ledens norra ändpunkt för att vara aktuella för övernattning för den som tänkt sig att sova längs leden.

Vindskyddet vid Sisjön ligger perfekt för att ta med barn och fiska, givet Gula Kortet förstås, och grilla mat. Om det inte är fullt av folk där borde en övernattning fungera alldeles utmärkt, men det har i så fall egentligen inget att göra med Sandsjöbackaleden.



Packlistan:

Ryggsäck: Lundhags Alpha 80

Tält: Fjällmark Arctic Dome 3P

Sovsäck: Caravan Carry Combi, enbart syntetsäcken + sovsäckslakan i bomull
Liggunderlag: Thermarest Ridgerest

Kök: Optimus Ranger 10
Bränsleflaska: Tysktillverkad aluminium 1,0 l med Statoil Blå

Kokkärl: MSR Seagull, 2l + 1,6l + stekpanna + Trangia kaffepanna 0.9l (bars av Bea)
Äta på: Tallrikslådan + plastspork
Kniv: Victorinox Climber
Kniv: Puma White Hunter
Eld: Light My Fire eldstål Army

Vattensystem: Camelbak 2l

Första förband: Cederroths i originalförpackning
Bryne: Noname
Hälsa: Flytande tvål, myggstift, skavsårsplåster
Handduk: fleece


Skal: Haglöfs regnställ
Mittskikt: microfleece
Kroppsskikt: Haglöfs syntetställ
Byxor:tunna zippoffs
Extra: Strumpor, kallingar, Craft syntetställ

Ljus: Mini Maglight
Kompass: Silva Ranger
Karta: Calazo



Mat: fortfarande för mycket, men inte idiotiskt mycket


Totalt i ryggäck, startvikt: 18 kilo, inklusive 2.5 liter vatten.

Bea bar Nalgeneflaskan och en 0,5l Pet.
Beas startvikt i ryggsäck: 16 kilo inklusive 1,5 liter vatten.


Vi har kastat ut två större knivar, kajaksäcken, tjock fleece, T-shirt för mig (Bea svettas inte floder som jag), en extra ficklampa och en del av den onödiga maten.

Vi har lagt till en kompass, karta över området, Nalgene literflaska, Victrinox Climber och min microfleece.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar